Andersson, Lars-Gunnar. 1979. Några V-V konstruktioner. Gothenburg Papers in Theoretical Linguistics 40. 1–15.

Andersson, Lars-Gunnar. 2003. Swedish. In Thorsten Roelcke (ed.), Variationstypologie: ein sprachtypologisches Handbuch der europäischen Sprachen in Geschichte und Gegenwart [Variation Typology: A Typological Handbook of European Languages Past and Present], 183–198. Berlin: De Gruyter. [Pages 197–198]

Andersson, Peter & Kristian Blensenius. 2018. En historisk studie av pseudosamordning: konstruktionen gå och v i svenskan. In Harry Lönnroth, Bodil Haagensen, Maria Kvist & Kim Sandvad West (eds.), Studier i svensk språkhistoria 14 (Vaasan Yliopiston Tutkimuksia 305), 80–101. Vaasan yliopisto. http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-476-800-9

Andersson, Peter & Kristian Blensenius. 2018. Matches and mismatches in Swedish [gå och V] ‘go/walk and V’: An exemplar-based perspective. Constructions and Frames 10(2). 147–177. https://doi.org/10.1075/cf.00017.and

Andersson, Peter & Kristian Blensenius. 2019. Pejorativity in pseudocoordination: examples from Swedish. Presented at CxGN 1: Constructions in the Nordics | Konstruktioner i Norden | Konstruksjoner i Norden, Kiel University, October 24, 2019. https://constructionsinthenordics.org/selected-presentations-cxgn-1/

Andersson, Peter, Kristian Blensenius & Torodd Kinn. 2018–. Verbal pseudocoordination in Scandinavian. https://verbandverb.wordpress.com/

Anward, Jan. 1988. Verb-Verb agreement in Swedish. McGill Working Papers in Linguistics (Special Issue on Comparative Germanic Syntax). 1–34.

Blensenius, Kristian. 2007. En ny aspekt på svenska: Om progressiva participkonstruktioner. Göteborgs Universitet Student essay (specialarbete). http://hdl.handle.net/2077/18994

Blensenius, Kristian. 2009. Blir nog att jag tar och går och tar en tupplur nu: Om pseudosamordningar med gå och ta som förstaled. Institutionen för svenska språket, Göteborgs Universitet M.A. thesis. http://hdl.handle.net/2077/21267

Blensenius, Kristian. 2011. Uttryck för imperfektivitet i svenskan. In Christiane Andersen, Antoaneta Granberg & Ingmar Söhrman (eds.), Tid och tidsförhållanden i olika språk (Studia Interdisciplinaria, Linguistica et Litteraria (SILL) 2), 56–65. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för språk och litteraturer. http://hdl.handle.net/2077/28057

Blensenius, Kristian. 2013. En pluraktionell progressivmarkör? Hålla på att jämförd med hålla på och. Språk och Stil 23. 175–204.

Blensenius, Kristian. 2015. Progressive constructions in Swedish. Göteborgs Universitet Ph.D. dissertation. http://hdl.handle.net/2077/40179

Blensenius, Kristian. 2016. En tveksam imperfektivmarkör: Aspekt hos pseudosamordningar med positionsverb. In Anna W. Gustafsson, Lisa Holm, Katarina Lundin, Henrik Rahm & Mechtild Tronnier (eds.), Svenskans beskrivning 34: förhandlingar vid Trettiofjärde sammankomsten Lund den 22-24 oktober 2014 (Lundastudier i nordisk språkvetenskap A74), 105–118. Lund: Centre for Languages and Literature, Lunds Universitet. https://konferens.ht.lu.se/svebe34/konferensvolym

Blensenius, Kristian & Peter Andersson Lilja. 2022. In search of subjective meaning in Swedish pseudocoordination. In Giuliana Giusti, Vincenzo Nicolò Di Caro & Daniel Ross (eds.), Pseudo-Coordination and Multiple Agreement Constructions, 213–229. Amsterdam: John Benjamins. https://doi.org/10.1075/la.274.09ble

Haglund, Henrik. 2000. Sammanblandningen av infinitivmärket att och konjunktionen och. Ett studium ur kausala och konsekutiva perspektiv. In Språkminnet II (Humanistica Oerebroensia. Artes et Linguae [Humanistic studies at the University of Örebro] 5), 25–95. Örebro: Örebro Universitetsbiblioteket.

Hesse, Andrea. 2009. Zur Grammatikalisierung der Pseudokoordination im Norwegischen und in den anderen skandinavischen Sprachen. Tübingen: Francke.

Hesse, Andrea. 2010. Zur Übersetzung der skandinavischen Pseudokoordination. Zeitschrift für Sprachwissenschaft 29(2). 215–241. https://doi.org/10.1515/zfsw.2010.008

Hesse, Andrea. 2011. Zur Entwicklung der aspektuellen Bedeutung bei der skandinavischen Pseudokoordination. North-Western European Language Evolution 60/61. 147–170. https://doi.org/10.1075/nowele.60-61.07hes

Hilpert, Martin & Christian Koops. 2008. A quantitative approach to the development of complex predicates. Diachronica 25(2). 242–261. https://doi.org/10.1075/dia.25.2.06hil

Hjortstam, Klas. 2020. Den 16 war iag och hälsa på dråningen: En diakron studie av pseudosamordning med förstaverbet vara i svenskan. Göteborgs Universitet M.A. thesis. http://hdl.handle.net/2077/66304

Högnäs, Jerry. 2013. Pseudokoordination med ta: En konstruktion i förändring? [Pseudocoordination with ‘ta’: a construction undergoing a change?]. Stockholms universitet B.A. thesis. https://www.academia.edu/7637712/

Johannessen, Janne Bondi. 1998. Coordination. Oxford: Oxford University Press. [Pages 48–51]

Josefsson, Gunlög. 1991. Pseudocoordination - A VP + VP coordination. Working Papers in Scandinavian Syntax 47. 130–156.

Josefsson, Gunlög. 2009. Peas and pancakes: On apparent disagreement and (null) light verbs in Swedish. Nordic Journal of Linguistics 32(1). 35–72. https://doi.org/10.1017/S0332586509002030 [Page 52]

Josefsson, Gunlög. 2014. Pseudocoordination in Swedish with gå ‘go’ and the “surprise effect.” Working Papers in Scandinavian Syntax 93. 26–50. https://projekt.ht.lu.se/grimm/scandiasyn/working-papers-in-scandinavian-syntax/wpss-93

Kinn, Torodd. 2017. Den trassige verbforma: presens partisipp og kongruensproblem i pseudokoordinasjon. In Zakaris Svabo Hansen, Anfinnur Johansen, Hjalmar P. Petersen & Lena Reinert (eds.), Bók Jógvan: Heiðursrit til Jógvan í Lon Jacobsen á 60 ára degnum (Annales Societatis Scientiarum Færoensis Supplementum 68), 213–230. Tórshavn: Fróðskapur (Faroe University Press).

Kinn, Torodd, Kristian Blensenius & Peter Andersson. 2018. Posture, location, and activity in Mainland Scandinavian pseudocoordinations. CogniTextes: Revue de l’Association française de linguistique cognitive 18. https://doi.org/10.4000/cognitextes.1158

Kvist Darnell, Ulrika. 2008. Pseudosamordningar i svenska: särskilt sådana med verben sitta, ligga och stå. Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet Ph.D. dissertation. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7490

Teleman, Ulf. 1974. Manual för grammatisk beskrivning av talad och skriven svenska. Lund: Studentlitteratur. [Pages 161–163]

Werkelin, Arvid. 2013. “Jag ska gå och akta mig för att trilla i älven”: Om pseudosamordningen gå och verba med sekventiell betydelse i ett konstruktionsgrammatiskt perspektiv. Göteborgs Universitet Student essay (specialarbete). http://hdl.handle.net/2077/33212

Wiklund, Anna-Lena. 1996. Pseudocoordination is subordination. Working Papers in Scandinavian Syntax 58. 29–53.

Wiklund, Anna-Lena. 1998. Pseudocoordination; Coordination or Subordination? In Timo Haukioja (ed.), Papers from the 16th Scandinavian Conference of Linguistics, 462–473. Turku: Department of Finnish and General Linguistics of the University of Turku.

Wiklund, Anna-Lena. 2001. Dressing Up For Vocabulary Insertion: The Parasitic Supine. Natural Language & Linguistic Theory 19(1). 199–228. https://doi.org/10.1023/A:1006417208332 [Pages 219–222]

Wiklund, Anna-Lena. 2001. Dubbelsupinums eventuella föregångare. In Linda Jönsson, Viveca Adelswärd, Ann Cederberg, Per A. Pettersson & Caroline Kelly (eds.), Svenskans beskrivning 24 Förhandlingar vid Tjugofjärde sammankomsten för svenskans beskrivning Linköping, 22–23 oktober 1999 (Studies in Language and Culture 2, Linköping Electronic Conference Proceedings 6), 305–317. Linköping: Linköping University Electronic Press. https://ep.liu.se/en/conference-issue.aspx?series=ecp&issue=6 [Page 306]

Wiklund, Anna-Lena. 2005. The syntax of tenselessness: on copying constructions in Swedish (Umeå Studies in Linguistics 2). Umeå: Department of Philosophy and Linguistics, Umeå University (Ph.D dissertation).

Wiklund, Anna-Lena. 2007. The syntax of tenselessness: tense/mood/aspect-agreeing infinitivals. Berlin: Mouton de Gruyter. https://doi.org/10.1515/9783110197839

Wiklund, Anna-Lena. 2008. Creating Surprise in Complex Predication. Nordlyd 35(1). 163–187. https://doi.org/10.7557/12.141

Wiklund, Anna-Lena. 2008. Tense/Mood/Aspect-Doubling. In Sjef Barbiers, Olaf Koeneman, Marika Lekakou & Margreet van der Ham (eds.), Microvariation in syntactic doubling (Syntax and Semantics 36), 171–187. Bingley, UK: Emerald.

Wiklund, Anna-Lena. 2009. The syntax of surprise: Unexpected event readings in complex predication. Working Papers in Scandinavian Syntax 84. 181–224. https://projekt.ht.lu.se/grimm/scandiasyn/working-papers-in-scandinavian-syntax/wpss-84

Anward, Jan. 2000. Allt du önskar kan du få? Om SAG och talspråket. Språk och stil 10. 197–220. [Pages 201–202]

Faarlund, Jan Terje. 2019. The Syntax of Mainland Scandinavian. Oxford: Oxford University Press. https://doi.org/10.1093/oso/9780198817918.001.0001 [Pages 311–315]

Svenska Akademien. 1903. Ordbok över svenska språket [SAOB: Svenska Akademiens ordbok]. Vol. 2: Anmana–Barhufvad. Lund: C. W. K. Gleerups Förlag. https://www.saob.se [Page A2585, entry for att]

Svenska Akademien. 1949. Ordbok över svenska språket [SAOB: Svenska Akademiens ordbok]. Vol. 18: N–Okörd. Lund: A.-B. Ph. Lindsedts Univ.-bokhandel i distribution. https://www.saob.se [Pages O152–O172, entry for och]

Teleman, Ulf, Staffan Hellberg & Erik Andersson. 1999. Svenska Akademiens grammatik. 4 vols. Stockholm: Norstedts Ordbok. [Pages: vol.1:215, vol.2:745, vol.3:593–595, vol.4:707–709,902–909]

Ahlberg, Malin, Peter Andersson, Markus Forsberg & Nina Tahmasebi. 2015. A case study on supervised classification of Swedish pseudo-coordination. In Beáta Megyesi (ed.), Proceedings of the 20th Nordic Conference of Computational Linguistics NODALIDA 2015, 11–19. Linköping University Electronic Press & ACL Anthology. http://aclweb.org/anthology/W15-18

Bardeau, Christian. 2016. « La langue d’och » : Stratégie de traduction de la conjonction de coordination « och » en français. Umeå University B.A. thesis. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-126781 [Pages 20–26]

Brøcker, Karen. 2014. Identifying and Interpreting Imperfective Scandinavian Light Verb Constructions. Manuscript, January 8, 2014. Uppsala University & Aarhus University. http://stp.lingfil.uu.se/~nivre/master/karen2.pdf

Cardinaletti, Anna & Giuliana Giusti. 2001. “Semi-lexical” motion verbs in Romance and Germanic. In Norbert Corver & Henk van Riemsdijk (eds.), Semi-lexical categories: the function of content words and the content of function words, 371–414. Berlin: Mouton de Gruyter. https://doi.org/10.1515/9783110874006.371

De Boeck, Niels. 2009. Svenskans pseudosamordningar och deras franska motsvarigheter - en korpusbaserad undersökning. Universiteit Gent M.A. thesis. https://lib.ugent.be/catalog/rug01:001414943

Eaker, Birgit. 1997. Infinitivmärket att i dialektalt perspektiv. In Patrik Åström (ed.), Studier i svensk språkhistoria 4: förhandlingar vid Fjärde sammankomsten för svenska språkets historia Stockholm 1–3 november 1995 (Meddelanden från Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet (MINS) 44), 45–54. Stockholm: Institutionen för Nordiska Språk.

Eaker, Birgit. 2008. Infinitivkonstruktioner och infinitivmärken i svenska dialekter: En granskning av Kristina Hagrens avhandling. Svenska landsmål och svenskt folkliv 2008. 43–56.

Ekberg, Lena. 1983. Vara och - en markör för subjektets icke-plats. Nordlund: småskrifter från institutionen för Nordiska språk i Lund 1. 1–8.

Ekberg, Lena. 1989. Gå till anfall och falla i sömn: en strukturell och funktionell beskrivning av abstrakta övergångsfraser ["Go to attack" and “fall into sleep”: A structural and functional description of abstract transitional phrases] (Lundastudier i nordisk språkvetenskap A43). Lund: Lund University Press (Lund University Ph.D. dissertation). [Pages 137–143]

Ekberg, Lena. 1993. The Cognitive Basis of the Meaning and Function of Cross-Linguistic TAKE and V. Belgian Journal of Linguistics 8. 21–42. https://doi.org/10.1075/bjl.8.03ekb

Ekberg, Lena. 1993. Verbet ta i metaforisk och grammatikaliserad användning. Språk och stil 3. 105–139.

Eriksson, Sandra. 2015. Anaforer kommer och går: En komparativ studie av nollanaforer i översättningar mellan svenska och franska. Uppsala University B.A. thesis. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-261692

Hagren, Kristina. 2005. Samordning av hjälpverb och huvudverb i svenska dialekter. In Gunilla Byrman (ed.), Förhandlingar vid Tjugosjunde sammankomsten för svenskans beskrivning: Växjö den 14 - 15 maj 2004, 105–113. Växjö: Växjö University press.

Hagren, Kristina. 2008. Hur märks infinitiven? infinitivkonstruktioner i svenska dialekter med fokus på infinitivmärket. Uppsala: Uppsala Universitet.

Hagren, Kristina. 2009. Dubbelsupinum, pseudosamordning och infinitivfras. Svenska landsmål och svenskt folkliv 2009. 29–42.

Hellqvist, Birgitta. 2015. Le gérondif en français et les structures correspondantes en suédois: Étude contrastive. Uppsala universitet Ph.D. dissertation. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-266051

Holm, Gösta. 1958. Syntaxgeografiska studier över två nordiska verb. Uppsala & Wiesbaden: Lundequist & Harrassowitz. [Pages 190–212,230–231]

Huldén, Lars. 1961. Om samordning hos Bellman. Studier i nordisk filologi 51. 7–149. [Pages 9–63]

Johannessen, Janne Bondi & Lutz Edzard. 2015. Coordinated clause structures in Scandinavian and Semitic involving a finite verb form and an infinitive. In Lutz Edzard (ed.), Arabic and Semitic Linguistics Contextualized: A Festschrift for Jan Retsö, 486–505. Wiesbaden: Harrassowitz Verlag. https://doi.org/10.2307/j.ctvc2rmgq.30

Johansson, Annika. 2006. Nederländskans komen och svenskans komma: En kontrastiv undersökning. Stockholms universitet Ph.D. dissertation. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-850

Kortteinen, Pauli. 2000. Pseudosamordning med verben stå, sitta och ligga i svenskt-franskt kontrastivt perspektiv. In Elisabet Engdahl & Kerstin Norén (eds.), Att använda SAG: 29 uppsatser om Svenska Akademiens grammatik (Meddelanden från Institutionen för nordiska språket vid Göteborgs universitet (MISS) 33), 247–263. Göteborg: Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet. http://hdl.handle.net/2077/49932

Kortteinen, Pauli. 2008. Les verbes de position suédois stå, sitta, ligga et leurs équivalents français: étude contrastive. Göteborg: Göteborgs Universitet.

Kortteinen, Pauli & Mårten Ramnäs. 2002. Om en svensk-fransk parallellkorpus: Nytta och tillämpningar. In Eva Ahlstedt (ed.), Humaniora - en akademisk fråga? Populärvetenskapliga föreläsningar hållna under Humanistdagarna den 12-13 oktober 2002, 141–154. Göteborg: Humanistiska fakultetsnämnden, Göteborgs universitet. [Pages 146–147]

Larsson, Ida. 2014. Serial verb constructions. Nordic Atlas of Language Structures (NALS) Journal 1. 370–380. https://doi.org/10.5617/nals.5406

Larsson, Lars-Gunnar. 1992. «Ta och prata om ringfingret» Om begränsningar i den jämförande språkforskningens möjligheter. Årsbok (Kungl. Humanistiska Vetenskaps-Samfundets i Uppsala) 1991–1992. 87–97.

Lundquist, Björn. 2012. Localizing cross-linguistic variation in Tense systems: On telicity and stativity in Swedish and English. Nordic Journal of Linguistics 35(1). 27–70. https://doi.org/10.1017/S033258651200011X [Pages 40,61–62]

Lundquist, Björn. 2016. The role of tense-copying and syncretism in the licensing of morphological passives in the Nordic languages. Studia Linguistica 70(2). 180–220. https://doi.org/10.1111/stul.12036

Nordberg, Bengt. 1977. “Har du Dahlstedt ligger på nattduksbordet?” En syntaktisk egendomlighet i mellansvenskt talspråk. In Claes-Christian Elert, Stig Eliasson, Sigurd Fries & Sture Ureland (eds.), Dialectology and Sociolinguistics: Essays in honor of Karl-Hampus Dahlstedt, 19 april 1977 (Acta Universitatis Umensis 12), 113–136. Umeå: Umeå University.

Persson, P. 1918. Syntaktiska anmärkningar. In Studier tillegnade Esaias Tegnér den 13 Januari 1918, 444–454. Lund: C.W.K. Gleerup. [Pages 444–452]

Stefanowitsch, Anatol. 1999. The go-and-Verb construction in a cross-linguistic perspective: image-schema blending and the construal of events. In Dawn Nordquist & Catie Berkenfield (eds.), Proceedings of the Second Annual High Desert Linguistics Society Conference, 1999, 123–134. Albuquerque, University of New Mexico: High Desert Linguistics Society. [Pages 125–126]

Svenska språknämnden (ed.). 2005. Och eller att – Du kan passa på att/och klippa dig. In Språkriktighetsboken (Skrifter Utgivna Av Svenska Språknämnden 93), 187–191. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.

Svensson, Kristina. 2005. Uno studio contrastivo svedese-italiano sui verbi svedesi stå, sitta e ligga. Göteborgs universitet Ph.D. dissertation.

Thurén, Camilla. 2008. The Syntax of the Swedish Present Participle. Lund University Ph.D. dissertation.

Tutunjian, Damon, Fredrik Heinat, Eva Klingvall & Anna-Lena Wiklund. 2015. An Eye Tracking Study of Swedish Filler-Gap Dependencies: Processing Relative Clause Extractions. Presented at Architectures and Mechanisms for Language Processing, University of Malta, September 3, 2015. http://lup.lub.lu.se/record/7862047

Vannebo, Kjell Ivar. 2003. Ta og ro deg ned noen hakk: on pseudocoordination with the verb ta ‘take’ in a grammaticalization perspective. Nordic Journal of Linguistics 26(2). 165–193. https://doi.org/10.1017/s0332586503001070

Vannebo, Kjell Ivar. 2003. «Ta og ro deg ned noen hakk.» Pseudokoordinering med ta i et grammatikaliseringsperspektiv. In Jan Terje Faarlund (ed.), Språk i endring: indre norsk språkhistorie, 255–278. Oslo: Novus.

Wijers, Martje. 2010. “Någonting tycks har blivit konstigt”: On double finiteness in Swedish. University of Amsterdam M.A. thesis. http://arno.uva.nl/document/185162 (accessed September 5, 2020 [archived version]).

Wijers, Martje. 2012. “Gå och pensionera dig!”: A comparative, corpus-based study of the Swedish verb “att gå” and the Dutch verb “gaan”, with special emphasis on ingressive and future marking. In Henk van der Liet & Harry Perridon (eds.), Language for its own sake: Essays on Language and Literature offered to Harry Perridon, 17–32. Amsterdam: Scandinavisch Instituut, Universiteit van Amsterdam.

Anward, Jan & Per Linell. 1975–1976. Om lexikaliserade fraser i svenskan. Nysvenska studier 55/56. 77–119. [Page 106]

Beckman, Natanael. 1904. Svensk språklära för den högre elementarundervisningen. Stockholm: Bonniers. [Pages 119,145–146]

Cederschiöld, Gustaf. 1897. Om svenskan som skriftspråk (Populärt vetenskapliga föreläsningar vid Göteborgs högskola IV). Göteborg: Wettergren & Kerber. http://runeberg.org/omskrift/ [Pages 265–267]

Csató, Éva Ágnes. 2001. Turkic double verbs in a typological perspective. In Karen H. Ebert & Fernando Zúñiga (eds.), Aktionsart and aspectotemporality in non-European languages: proceedings from a workshop held at the University of Zürich, June 23-25, 2000, 175–187. Zürich: Universität Zürich, Seminar für Allgemeine Sprachwissenschaft.

Dahl, Östen. 2015. Grammaticalization in the North: Noun phrase morphosyntax in Scandinavian vernaculars. Berlin: Language Science Press. https://doi.org/10.17169/langsci.b73.18 [Pages 220–221]

Déchaine, Rose-Marie. 1993. Predicates across categories: Towards a category-neutral syntax. University of Massachusetts Amherst Ph.D. dissertation. [Pages 251–253]

Déchaine, Rose-Marie. 1993. Serial Verb Constructions. In Joachim Jacobs, Arnim von Stechow, Wolfgang Sternefeld & Theo Vennemann (eds.), Syntax: ein internationales Handbuch zeitgenössischer Forschung [An International Handbook of Contemporary Research], vol. 1, 799–825. Berlin: Walter de Gruyter. https://doi.org/10.1515/9783110095869.1.12.799 [Page 801]

Falk, Hjalmar & Alf Torp. 1900. Dansk-norskens syntax: i historisk fremstilling. Kristiania: Forlagt af H. Aschehoug & Co. (W. Nygaard). [Pages 206–208]

Fernández Romero, José Antonio. 2015. Las estructuras verbales en español y en sueco: las perífrasis. Universidad Complutense de Madrid Ph.D. dissertation. https://eprints.ucm.es/id/eprint/53139/

Fovet, William. 2011. Le Suédois. Chennevières-sur-Marne: Assimil. [Pages 116,123,451,469]

Havers, Wilhelm. 1927. Enumerative Redeweise. Indogermanische Forschungen 45(1). 229–251. https://doi.org/10.1515/if-1927-0116 [Page 232]

Hulthén, Lage. 1944. Studier i jämförande nunordisk syntax (Göteborgs Högskolas Årsskrift L 3). Göteborg: Wettergren & Kerber. [Pages 173–186,237–245]

Hultman, Tor G. 2003. Svenska Akademiens språklära. Stockholm: Svenska Akademien. [Pages 311–312]

Jespersen, Otto. 1895. En sproglig værdiforskydning: og = at. Dania: Tidsskrift for Folkemål og Folkeminder 3. 145–183.

Loenheim, Lisa, Benjamin Lyngfelt, Joel Olofsson, Julia Prentice & Sofia Tingsell. 2016. Constructicography meets (second) language education: On constructions in teaching aids and the usefulness of a Swedish constructicon. In Sabine De Knop & Gaëtanelle Gilquin (eds.), Applied Construction Grammar, 327–355. Berlin: De Gruyter. https://doi.org/10.1515/9783110458268-013 [Pages 331–332]

Lyngfelt, Benjamin & Camilla Wide. 2014. Introduction: Constructionist Approaches to Swedish. Constructions 2014(1–1). https://doi.org/10.24338/cons-462 [Pages 2–3]

Magnusson Petzell, Erik. 2010. Coordination and Word Order in the History of Swedish. Transactions of the Philological Society 108(2). 178–212. https://doi.org/10.1111/j.1467-968x.2010.01239.x

Masica, Colin P. 1976. Defining a linguistic area: South Asia. Chicago: University of Chicago Press. [Page 148]

Noreen, Adolf. 1904. Vårt språk – nysvensk grammatik i utförlig framställning. Vol. 5. Lund: C.W.K. Gleerups förlag. [Pages 81,139–140]

Nyström, Gunnar et al. (ed.). 2000. Ordbok över Sveriges dialekter. Vol. 3: ³Arsa–¹Back. Uppsala: Språk- och folkminnesinstitutet. [Pages 177–179]

Östergren, Olof. 1901. Är sammanfallet af och och att att hänföra till fornsvensk tid? Språk och stil 1. 82–108.

Ottelin, Odal. 1900. Studier öfver Codex Bureanus. Vol. 1. Upsala: Akademiska Boktryckeriet. [Pages 145–148]

Prytz, Johanna. 2009. Nollinstansiering av objektsargument: En fallstudie av verben läsa och döda. Göteborgs Universitet Magister thesis. http://hdl.handle.net/2077/20566

Prytz, Johanna. 2016. Optional RHEMES and Omitted UNDERGOERS: An Event Structure Approach to Implicit Objects in Swedish. Stockholm University Ph.D. dissertation. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-129062

Sandfeld, Kristian. 1900. Rumænske Studier. København: Michaelsens. [Page 89]

Sundén, D. A. 1923. Svensk språklära i sammandrag för allmänna läroverken. 26th edn. Stockholm: Beckmans. [Page 237]

Sundquist, John D. 2018. A Diachronic Analysis of Light Verb Constructions in Old Swedish. Journal of Germanic Linguistics 30(3). 260–306. https://doi.org/10.1017/S1470542717000137 [Pages 269–270,272–273]

Thorell, Olof. 1973. Svensk grammatik: Studiehäfte. Stockholm: Esselte Studium. [Page 190]

van der Gaaf, W. 1934. The connection between verbs of rest (lie, sit, and stand) and another verb, viewed historically. English Studies 16(1–6). 81–99. https://doi.org/10.1080/00138383408596619 [Page 81]

Wallin, Isak. 1936. Om det grammatiska subjektet: En semologisk och morfologisk studie. Stockholms Högskola Ph.D. dissertation. [Pages 239–241]

Wellander, Erik. 1939. Riktig svenska: en handledning i svenska språkets vård. Stockholm: Svenska Bokförlaget. [Pages 39–41]

Wellander, Erik. 1973. Riktig svenska. 4th edn. Stockholm: Esselte Studium. [Pages 29–31]

Wurmbrand, Susi. 2010. Parasitic morphology in Germanic: Consequences for the theory of feature checking. Manuscript, May 2010. University of Connecticut, Storrs. http://wurmbrand.uconn.edu/Papers/ParPar.pdf (accessed June 17, 2014 [archived version]). [Pages 31–33]

Ylikoski, Jussi. 2017. What made Proto-Germanic *jah ‘and’ an infinitive marker in westernmost Uralic? Observations from the Saami-Scandinavian border. Norsk Lingvistisk Tidsskrift 35(2). http://ojs.novus.no/index.php/NLT/article/view/1420

Zaenen, Annie, Elisabet Engdahl & Joan Maling. 2017. Subject properties in presentational sentences in Icelandic and Swedish. Bergen Language and Linguistics Studies 8: The very model of a modern linguist — in honor of Helge Dyvik. 260–281. https://doi.org/10.15845/bells.v8i1.1335

Ekberg, Lena. 1998. Regeltillämpning kontra lexikonkunskap i svenskan hos invandrarbarn i Malmö. In Janus Møller, Pia Quist, Anne Holmen & J. N. Jørgensen (eds.), Nordiske sprog som andetsprog, 247–263. København: Danmarks Lærerhøjskole.

Hyltenstam, Kenneth & Niclas Abrahamsson. 2000. Who can become native-like in a second language? All, some, or none? On the maturational constraints controversy in second language acquisition. Studia Linguistica 54(2). 150–166. https://doi.org/10.1111/1467-9582.00056 [Page 161]

Andersson, Erik. 1977. Verbfrasens struktur i svenskan: en studie i aspekt, tempus, tidsadverbial och semantisk räckvidd. Åbo: Åbo Akademi. [Pages 143–144]

Asp, Jenny. 2011. El aspecto progresivo en traducción: Una investigación sobre el gerundio español y su traducción sueca en La casa de los espíritus de Isabel Allende. Uppsala University Bachelor’s thesis. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-143216

Bäckström, Linnéa. 2013. “Det har blivit en statussymbol att hämta tidigt”: En studie om orsaker till objektsutelämning vid fyra verb i svenskan. Göteborgs Universitet Magister thesis. http://hdl.handle.net/2077/33518

Bertinetto, Pier Marco, Karen H. Ebert & Casper de Groot. 2000. The progressive in Europe. In Östen Dahl (ed.), Tense and aspect in the languages of Europe, 517–558. Berlin: Mouton de Gruyter. https://doi.org/10.1515/9783110197099.4.517 [Pages 523,528]

Bylin, Maria. 2013. Aspektuella hjälpverb i svenskan. Stockholms universitet Ph.D. dissertation. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-89099

Christensen, Lisa. 1995. Svenskans aktionsarter: En analys med särskild inriktning på förhållandet mellan aktionsarten och presensformens temporala referens. Lund: Institutionen för nordiska språk  Lunds universitet. [Pages 118–126]

Cinková, Silvie. 2009. Words that Matter: Towards a Swedish-Czech Colligational Lexicon of Basic Verbs. Univerzita Karlova v Praze Ph.D. dissertation. http://hdl.handle.net/20.500.11956/23856

Cinková, Silvie. 2009. Contrastive Lexical Description of Basic Verbs: Examples from Swedish and Czech. The Prague Bulletin of Mathematical Linguistics 92. 21–61. [Pages 41–45]

Dahl, Östen. 1995. The Tense System of Swedish. In Rolf Thieroff (ed.), Tense Systems in European Languages II, 59–68. Tübingen: Max Niemeyer. https://doi.org/10.1515/9783110958911.59 [Page 65]

Ebert, Karen H. 2000. Progressive markers in Germanic languages. In Östen Dahl (ed.), Tense and aspect in the languages of Europe, 605–653. Berlin: Mouton de Gruyter. https://doi.org/10.1515/9783110197099.4.605

Fust, Jonas. 2016. Pågående bakom kulisserna: Översättning av progressiv aspekt från engelska till svenska. Lunds universitet M.A. thesis. http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8903492

Haugen, Einar. 1982. Scandinavian Language Structures: a comparative historical survey. Tübingen: Max Niemeyer. [Pages 157–158,162]

Hellerstedt, Maria. 2013. L’utilisation et l’acquisition des verbes de position en suédois L1 et L2. Université Paris IV – Sorbonne Ph.D. dissertation. http://www.theses.fr/2013PA040131 [Pages 92–93,380–381]

Henriksson, Henrik. 2006. Aspektualität ohne Aspekt? Progressivität und Imperfektivität im Deutschen und Schwedischen. Stockholm: Almqvist & Wiksell International. [Pages 64,131–144]

Henriksson, Henrik. 2012. Kann man sitta och sitta oder muss man einfach nur sitzen? Progressivität und Zustände. In Johan Brandtler, David Håkansson, Stefan Huber & Eva Klingvall (eds.), Discourse and Grammar: A Festschrift in Honor of Valéria Molnár, 293–304. Lund: Lund University.

Henriksson, Henrik. 2013. Progressive Zustände. Sprache und Pragmatik 53. 63–77.

Höder, Steffen. 2010. Sprachausbau im Sprachkontakt: Syntaktischer Wandel im Altschwedischen. Heidelberg: Universitätsverlag Winter. [Page 46]

Höder, Steffen. 2011. Dialect convergence across language boundaries: A challenge for areal linguistics. In Frans Gregersen, Jeffrey K Parrott & Pia Quist (eds.), Language variation - European perspectives III: selected papers from the 5th International Conference on Language Variation in Europe (ICLaVE 5), Copenhagen, June 2009, 173–184. Amsterdam: John Benjamins. https://doi.org/10.1075/silv.7.14hod [Page 176]

Höder, Steffen. 2012. Der is wieder bei und malt Karten: Niederdeutsche Syntax aus nordeuropäischer Sicht. Germanistische Linguistik 220. 181–201.

Hoekstra, Eric. 1999. De opkomst van het aspektuele hulpwerkwoord liggen. TABU: taalkundig bulletin van het Nederlands Instituut van de Rijksuniversiteit Groningen 29(1). 43–47. [Page 43]

Holmes, Philip & Ian Hinchliffe. 2008. Swedish: An Essential Grammar. 2nd edn. London: Routledge. [Pages 119–120,125,175]

Jakobsson, Ulrika. 1999. Svenska och franska språkets referens till stående person: En analys ur den kognitiva semantikens perspektiv. Språk och stil 9. 71–100.

Jarad, Najib Ismail. 2015. From bodily posture to progressive aspect marker. Lingua Posnaniensis 57(1). 89–111. https://doi.org/10.1515/linpo-2015-0005 [Pages 96–97]

Johanson, Lars. 2000. Viewpoint operators in European languages. In Östen Dahl (ed.), Tense and aspect in the languages of Europe, 27–187. Berlin: Mouton de Gruyter. https://doi.org/10.1515/9783110197099.1.27 [Pages 57,94,96]

Jörgensen, Nils & Jan Svensson. 1987. Nusvensk grammatik. Malmö: Liber. [Pages 79–80]

Kellgren, Jacqueline. 2013. L’aspect et les formes impersonnelles du verbe. Une étude contrastive. Göteborgs Universitet Magister thesis. http://hdl.handle.net/2077/34283

Kellgren, Jacqueline. 2014. Le participe présent et l’adjectif verbal: Une étude contrastive française – suédoise. Göteborgs Universitet M.A. thesis. http://hdl.handle.net/2077/39211

Kellgren, Jacqueline. 2015. Presensparticip och aspekt i svenskan. Göteborgs Universitet Student essay (specialarbete). http://hdl.handle.net/2077/38267

Koops, Christian. 2004. Emergent aspect constructions in Present-Day English. In Günter Radden & Klaus-Uwe Panther (eds.), Studies in Linguistic Motivation, 121–154. Berlin: Mouton de Gruyter. [Page 128]

Koptjevskaja-Tamm, Maria [Копчевская-Тамм, М.]. 2007. Глаголы перемещения в воде в шведском языке. In Timur A. Maisak [Т.А. Майсак] & E. B. Rachilina [Е.В. Рахилина] (eds.), Глаголы движения в воде: лексическая типология, 128–151. Москва: Индрик. [Page 141]

Kuteva, Tania. 1998. Large linguistic areas in grammaticalization: auxiliation in Europe. Language Sciences 20(3). 289–311. https://doi.org/10.1016/S0388-0001(98)00005-9 [Pages 298,300]

Kuteva, Tania. 1999. On ‘sit’/‘stand’/‘lie’ auxiliation. Linguistics 32(2). 191–213. https://doi.org/10.1515/ling.37.2.191

Kuteva, Tania. 2001. Auxiliation: an enquiry into the nature of grammaticalization. Oxford: Oxford University Press.

Maisak, Timur A. [Майсак, Т.А.]. 2005. Типология грамматикализации конструкций ц глаголами движения и глаголами позиции [Grammaticalization paths of motion and posture verbs: a typology]. Moscow: Язики Славянских Культур. [Page 263]

Pihlström, Sven. 1988. Hålla på att och hålla på och. Språkvård 24(2). 8–10.

Platzack, Christer. 1979. The Semantic Interpretation of Aspect and Aktionsarten: A Study of Internal Time Reference in Swedish. Dordrecht: Foris Publications. [Pages 52–59,66]

Rothstein, Björn. 2010. Mood in Swedish. In Björn Rothstein & Rolf Thieroff (eds.), Mood in the languages of Europe, 71–84. Amsterdam: John Benjamins. https://doi.org/10.1075/slcs.120.04rot [Pages 74,76,79]

Rubin, Aaron David. 2005. Studies in Semitic grammaticalization. Winona Lake, IN: Eisenbrauns. [Pages 133–134]

Schneider, Kim. 1977. Aktionalitet, aktionsart och aspekt i svenskan och danskan jämförda med tyskan och nederländskan. Turku: Turun Yliopisto. [Pages 76–77,143–144]

Tommola, Hannu. 2000. Progressive aspect in Baltic Finnic. In Östen Dahl (ed.), Tense and aspect in the languages of Europe, 655–692. Berlin: Mouton de Gruyter. https://doi.org/10.1515/9783110197099.4.655

Törnudd-Jalovaara, Elisabet, Arnold J. Ahlbäck & Sven Pihlström. 1988. Mera om hålla på att och hålla på och. Språkvård 24(4). 27–30.

Van Pottelberge, Jeroen. 2007. Defining grammatical constructions as a linguistic sign: The case of periphrastic progressives in the Germanic languages. Folia Linguistica 41(1–2). 99–134. https://doi.org/10.1515/flin.41.1-2.99 [Pages 115–122]

Viberg, Åke. 2001. Age-related and L2-related features in bilingual narrative development in Sweden. In Ludo Verhoeven & Sven Strömqvist (eds.), Narrative Development in a Multilingual Context, 87–128. Amsterdam: John Benjamins. https://doi.org/10.1075/sibil.23.04vib [Pages 106–107,110–111]

Viberg, Åke. 2006. Towards a lexical profile of the Swedish verb lexicon. Sprachtypologie und Universalienforschung [STUF: Language Typology and Universals] 59(1). 103–129. https://doi.org/10.1524/stuf.2006.59.1.103 [Pages 110,120]

Viberg, Åke. 2013. Posture verbs: A multilingual contrastive study. Languages in Contrast 13(2). 139–169. https://doi.org/10.1075/lic.13.2.02vib [Pages 143–144]

Viberg, Åke. 2016. What happens in translation? A comparison of original and translated texts containing verbs meaning SIT, STAND and LIE in the English-Swedish Parallel Corpus (ESPC). Nordic Journal of English Studies 15(3). 102–148. http://ojs.ub.gu.se/ojs/index.php/njes/article/view/3591 [Pages 133–135]

Wellander, Erik. 1964. Aktionsart och aspekt: Anteckningar till föredrag i “Samfundet för nordisk språkforskning” 7.12.1964. Nysvenska studier 44. 184–252. [Page 197]

Wenell, Linnea. 2015. Den engelska ing-formen i nyöversättning: En komparativ grammatisk studie av två svenska översättningar av James Joyces Ulysses. Uppsala University B.A. thesis. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-274736

Abraham, Werner. 2008. Absent arguments on the Absentive: an exercise in silent syntax. Grammatical category or just pragmatic inference? Sprachtypologie und Universalienforschung [STUF: Language Typology and Universals] 61(4). 358–374. [Page 359]

de Groot, Casper. 2000. The absentive. In Östen Dahl (ed.), Tense and aspect in the languages of Europe, 693–719. Berlin: Mouton de Gruyter. https://doi.org/10.1515/9783110197099.4.693

Vogel, Petra M. 2007. Anna ist essen! Neue Überlegungen zum Absentiv. In Ljudmila Geist (ed.), Kopulaverben und Kopulasätze: intersprachliche und intrasprachliche Aspekte, 253–284. Tübingen: Max Niemeyer. https://doi.org/10.1515/9783110938838.253

Vogel, Petra M. 2009. Absentiv. In Elke Hentschel & Petra M. Vogel (eds.), Deutsche Morphologie (De Gruyter Lexikon), 7–15. Berlin: De Gruyter. [Pages 10–11]

Andersson, Peter & Kristian Blensenius. 2018. En historisk studie av pseudosamordning: konstruktionen gå och v i svenskan. In Harry Lönnroth, Bodil Haagensen, Maria Kvist & Kim Sandvad West (eds.), Studier i svensk språkhistoria 14 (Vaasan Yliopiston Tutkimuksia 305), 80–101. Vaasan yliopisto. http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-476-800-9

Blensenius, Kristian & Peter Andersson Lilja. 2022. In search of subjective meaning in Swedish pseudocoordination. In Giuliana Giusti, Vincenzo Nicolò Di Caro & Daniel Ross (eds.), Pseudo-Coordination and Multiple Agreement Constructions, 213–229. Amsterdam: John Benjamins. https://doi.org/10.1075/la.274.09ble

Hilpert, Martin & Christian Koops. 2008. A quantitative approach to the development of complex predicates. Diachronica 25(2). 242–261. https://doi.org/10.1075/dia.25.2.06hil

Hjortstam, Klas. 2020. Den 16 war iag och hälsa på dråningen: En diakron studie av pseudosamordning med förstaverbet vara i svenskan. Göteborgs Universitet M.A. thesis. http://hdl.handle.net/2077/66304

Vannebo, Kjell Ivar. 2003. Ta og ro deg ned noen hakk: on pseudocoordination with the verb ta ‘take’ in a grammaticalization perspective. Nordic Journal of Linguistics 26(2). 165–193. https://doi.org/10.1017/s0332586503001070

Vannebo, Kjell Ivar. 2003. «Ta og ro deg ned noen hakk.» Pseudokoordinering med ta i et grammatikaliseringsperspektiv. In Jan Terje Faarlund (ed.), Språk i endring: indre norsk språkhistorie, 255–278. Oslo: Novus.

Digranes, Anne-Guri. 2000. Mikkel rev satt og skrev: Grammatikalisering av posisjonsverbs-konstruksjonen. Universitetet i Oslo M.A. thesis.

Heinat, Fredrik. 2012. Adjectives and clausal complementation. Working Papers in Scandinavian Syntax 89. 37–67. https://projekt.ht.lu.se/grimm/scandiasyn/working-papers-in-scandinavian-syntax/wpss-89 [Pages 49–51]

Hock, Hans Henrich & Daniel Ross. 2016. South Asian “Agreeing Verb Constructions”: Serial Verbs, Compound Verbs, Pseudocoordination, or what? Linguistic Analysis 40(3–4). 337–376. [Page 360]

Huldén, Lars. 1961. Om samordning hos Bellman. Studier i nordisk filologi 51. 7–149. [Pages 35–40]

Larsson, Ida. 2014. Serial verb constructions. Nordic Atlas of Language Structures (NALS) Journal 1. 370–380. https://doi.org/10.5617/nals.5406

Linell, Per & Christine Mertzlufft. 2014. Evidence for a Dialogical Grammar: Reactive constructions in Swedish and German. In Susanne Günthner, Wolfgang Imo & Jörg Bücker (eds.), Grammar and dialogism: sequential, syntactic, and prosodic patterns between emergence and sedimentation, 79–108. Berlin: De Gruyter Mouton. https://doi.org/10.1515/9783110358612.79 [Page 103]

Teleman, Ulf, Staffan Hellberg & Erik Andersson. 1999. Svenska Akademiens grammatik. 4 vols. Stockholm: Norstedts Ordbok. [Pages: vol.4:707–709]

van der Wurff, Wim. 2007. Imperative clauses in generative grammar: An introduction. In Wim van der Wurff (ed.), Imperative Clauses in Generative Grammar: Studies in honour of Frits Beukema, 1–94. Amsterdam: John Benjamins. https://doi.org/10.1075/la.103.02wur [Page 16]

Wijers, Martje. 2010. “Någonting tycks har blivit konstigt”: On double finiteness in Swedish. University of Amsterdam M.A. thesis. http://arno.uva.nl/document/185162 (accessed September 5, 2020 [archived version]).

Wratil, Melani. 2000. Die Syntax des Imperativs. Linguistische Berichte 181. 71–118. [Page 77]

Wiklund, Anna-Lena. 2007. The syntax of tenselessness: tense/mood/aspect-agreeing infinitivals. Berlin: Mouton de Gruyter. https://doi.org/10.1515/9783110197839 [Page 10]

Eaker, Birgit. 1997. Infinitivmärket att i dialektalt perspektiv. In Patrik Åström (ed.), Studier i svensk språkhistoria 4: förhandlingar vid Fjärde sammankomsten för svenska språkets historia Stockholm 1–3 november 1995 (Meddelanden från Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet (MINS) 44), 45–54. Stockholm: Institutionen för Nordiska Språk.

Eaker, Birgit. 2008. Infinitivkonstruktioner och infinitivmärken i svenska dialekter: En granskning av Kristina Hagrens avhandling. Svenska landsmål och svenskt folkliv 2008. 43–56.

Hagren, Kristina. 2005. Samordning av hjälpverb och huvudverb i svenska dialekter. In Gunilla Byrman (ed.), Förhandlingar vid Tjugosjunde sammankomsten för svenskans beskrivning: Växjö den 14 - 15 maj 2004, 105–113. Växjö: Växjö University press.

Hagren, Kristina. 2008. Hur märks infinitiven? infinitivkonstruktioner i svenska dialekter med fokus på infinitivmärket. Uppsala: Uppsala Universitet.

Holm, Gösta. 1958. Syntaxgeografiska studier över två nordiska verb. Uppsala & Wiesbaden: Lundequist & Harrassowitz. [Pages 190–212,230]

Nyström, Gunnar et al. (ed.). 2000. Ordbok över Sveriges dialekter. Vol. 3: ³Arsa–¹Back. Uppsala: Språk- och folkminnesinstitutet. [Pages 175–179]

Ross, Daniel. 2021. Pseudocoordination, Serial Verb Constructions and Multi-Verb Predicates: The relationship between form and structure. University of Illinois Urbana-Champaign Ph.D. dissertation. https://doi.org/10.5281/zenodo.5546425 [Sections 2.2.1.1, 2.2.1.1.1 & 7.2.2.4]

Delsing, Lars-Olof. 1999. Från OV-ordföljd till VO-ordföljd: En språkförändring med förhinder. Arkiv för nordisk filologi 114. 151–232. https://journals.lub.lu.se/anf/article/view/11606 [Page 199]

Hagren, Kristina. 2007. Infinitivmärke i Överkalixmålet. Svenska landsmål och svenskt folkliv 2007. 7–25.

Källskog, Margareta, Gerd Eklund, Bo Danielsson, Kristina Hagren, Anna Westerberg, Rune Västerlund & Maj Reinhammar (eds.). 1993. Uppländska: Språkprov med kommentar [Uppland dialect: Texts with a commentary] (Skrifter utgivna genom Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala A:22). Uppsala: Dialekt- och folkminnesarkivet. [Pages 99–102]

Åkerberg, Bengt. 2005. Funderingar i min grammatikverkstad: Om syftet med en grammatik för älvdalskan. In Gunnar Nyström (ed.), Rapport från Fuost konferensn um övdalskų: Första konferensen om älvdalska. Uppsala: Institutionen för nordiska språk, Uppsala Universitet. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-155345 [Page 14]

Åkerberg, Bengt. 2012. Älvdalsk grammatik. Älvdalen: Ulum Dalska. [Pages 406,427,459]

Garbacz, Piotr. 2006. Verb movement and negation in Övdalian. Working Papers in Scandinavian Syntax 78. 173–190. [Pages 174–175]

Levander, Lars. 1909. Älvdalsmålet i Dalarna. Ordböjning ock syntax (Akademisk avhandling som med tillstånd av Filosofiska Fakulteten i Uppsala). Stockholm: Kungl. Boktryckeriet. P. A. Norstedt & Söner. [Page 121]

Svenonius, Peter. 2015. The morphological expression of case in Övdalian. In Kristine Bentzen, Henrik Rosenkvist & Janne Bondi Johannessen (eds.), Studies in Övdalian Morphology and Syntax: New research on a lesser-known Scandinavian language, 177–230. Amsterdam: John Benjamins. https://doi.org/10.1075/la.221.08sve [Page 210]

Vangsnes, Øystein Alexander. 2015. The polyfunctionality of which in Övdalian. In Kristine Bentzen, Henrik Rosenkvist & Janne Bondi Johannessen (eds.), Studies in Övdalian Morphology and Syntax: New research on a lesser-known Scandinavian language, 137–165. Amsterdam: John Benjamins. https://doi.org/10.1075/la.221.06van [Page 143]

Wiklund, Anna-Lena. 2007. The syntax of tenselessness: tense/mood/aspect-agreeing infinitivals. Berlin: Mouton de Gruyter. https://doi.org/10.1515/9783110197839 [Pages 187–188]

Eaker, Birgit. 1997. Infinitivmärket att i dialektalt perspektiv. In Patrik Åström (ed.), Studier i svensk språkhistoria 4: förhandlingar vid Fjärde sammankomsten för svenska språkets historia Stockholm 1–3 november 1995 (Meddelanden från Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet (MINS) 44), 45–54. Stockholm: Institutionen för Nordiska Språk.

Gustavson, Herbert. 1940–1945. Gotländsk ordbok på grundval av C. och P. A. Säves samlingar. 2 vols. Uppsala: Appelbergs boktryckeriaktiebolag, A. B. Lundequistska Bokhandeln. [Pages 681–682]

Gustavson, Herbert. 1942–1948. Gutamålet: en historisk-deskriptiv översikt (Svenska landsmål och svenskt folkliv, B 42, 50). 2 vols. Stockholm: P. A. Norstedt & söner, Appelbergs boktryckeriaktiebolag. [Pages: vol.2:79,89–90]

Gustavson, Herbert. 1977. Gutamålet: inledning till studium. 3rd edn. Visby: Barry Press förlag. [Page 36]

Klintberg, Mathias & Herbert Gustavson. 1972–1986. Ordbok över laumålet på Gotland. 26 vols. Uppsala: A. B. Lundequistska Bokhandeln, Dialekt- och folkminnesarkivet. [Pages 801–802]

Bergroth, Hugo. 1917. Finlandssvenska: handledning till undvikande av provinsialismer i tal och skrift. Helsingfors: Holger Schildts förlag. [Page 279]

Björklund, Siv. 2011. Över, under eller mitt emellan? Om finlandssvenska och sverigesvenska elevers sätt att uttrycka relationen mellan olika verb i skrift. In Ann-Catrine Edlund & Ingmarie Mellenius (eds.), Svenskans beskrivning 31: förhandlingar vid Trettioförsta Sammankomsten för Svenskans Beskrivning, Umeaa den 20-21 maj 2010, 83–92. Umeå: Institutionen för spraakstudier, Umeå universitet.

Holm, Gösta. 1958. Syntaxgeografiska studier över två nordiska verb. Uppsala & Wiesbaden: Lundequist & Harrassowitz. [Pages 190–191]

Huldén, Lars. 1961. Om samordning hos Bellman. Studier i nordisk filologi 51. 7–149. [Page 34]

Ivars, Ann-Marie. 2006. Dubbelsupinum i Finland. Svenska landsmål och svenskt folkliv 2006. 17–30. [Page 21]

Kvist Darnell, Ulrika. 2008. Pseudosamordningar i svenska: särskilt sådana med verben sitta, ligga och stå. Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet Ph.D. dissertation. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7490 [Pages 17,25]

Lundström, Gudrun. 1939. Studier i nyländsk syntax (Akademisk avhandling, Filosofiska fakultetens vid Helsingfors Universitet Historisk-filologiska sektion) (Svenska landsmål och svenskt folkliv, B 38). Stockholm: Norstedt & Soner. [Pages 132–136]

Melin-Köpilä, Christina. 1996. Om normer och normkonflikter i finlandssvenskan: Språkliga studier med utgångspunkt i nutida elevtexter [On norms and conflicts in Finland Swedish: Linguistic studies based on present-day student texts]. Uppsala universitet Ph.D. dissertation. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-13 [Pages 158–159]

Ross, Daniel. 2021. Pseudocoordination, Serial Verb Constructions and Multi-Verb Predicates: The relationship between form and structure. University of Illinois Urbana-Champaign Ph.D. dissertation. https://doi.org/10.5281/zenodo.5546425 [Section 2.2.1.1]

Tommola, Hannu. 2000. Progressive aspect in Baltic Finnic. In Östen Dahl (ed.), Tense and aspect in the languages of Europe, 655–692. Berlin: Mouton de Gruyter. https://doi.org/10.1515/9783110197099.4.655 [Pages 680–681,689–690]